tisdag 18 oktober 2011

Aftonbladet eller Expressen? - Konfettitankar om tiden som varit.




Flera gånger under hösten har jag reagerat på den,  Aftonbladets löpsedel. Inte för att den skulle vara särskilt sensationell eller ens intressant, jag brukar inte kolla så noga eftersom jag av princip inte köper struntsaker. Kvällspress är struntsaker. En gång i tiden fyllde Aftonbladet sitt syfte med Hierta i spetsen. Idag hänger man ut politiker i de egna leden utan att ens blinka, utan att ens ha torrt på fötterna. Varför sipprar det in i Aftonbladets galoscher? I tryckfrihetens namn.
Nu sist reagerade jag på just det att man hängde ut Juholt. Och jag sa till min Pluttmamma som var med att nu har Aftonbladet skjutit sig själv i foten en gång för mycket. Fast fan vet... Så länge människor köper skräpet, så länge vi inte kräver undersökande journalistik längre utan bara är intresserade av sensationer så kommer förmodligen Aftonbladet att skjuta sig djupare och djupare in i det kapitalistiska träsket.
Vem jobbar Aftonbladet för egentligen? Har tidningen någon ideologi kvar? Vi skriver vad vi vill så länge någon köper det.
Det måste dock ligga något mer bakom. När Brother Blues nu var här på besök i helgen så gick vi igenom det skedda. För det är mycket märkligt att man hänger ut någon som man egentligen borde stötta. Varför tittar man inte närmare på Kalle Bilt i sitt oljeklätterträd? Varför kollar man inte litet mer noggrannt upp Molgan Anders Borgs övernattningsbostad? Mig veterligen är han inte student, mig veterligen bor han i en studentlägenhet. Varför synar man inte Reinfeldt i sömmarna mer? Varför går man bärsärkagång mot den enda ledare socialdemokraterna haft på länge med litet karaktär? Jo, analysen är glasklar och teorin klockren. Den inre spänningen i glashuset socialdemokratin har sipprat ut till Aftonbladet i hopp om att Juholt ska krackelera. Pojkarna slåss om makten och lillebror Aftonbladet får agera slagträ. Nice.
Visst, politik har alltid handat om makt, om bestämmanderätt och möjligheter att påverka och visst, det är viktigt att visa vad man står för, men det som sipprar fram nu står inte jag för. Någon sa här förleden "De är politiker, man får skjuta dem". Eh, vänta nu här. Politiker är väl också människor? Varför får man alltid vara våldsam mot "de andra". De andra är du och jag, fast det är inte säkert att du vet det. Jag förstår att mespropps-sossen lilltroll vill ha makten, och det är möjligt att han är kompetent tillsammans med sin trollformel till kompis, men är det här verkligen rätt sätt att gå tillväga? Vad är viktigast i det här läget? Är det inte att sammansvetsa socialdemokratin och visa väljarna att det faktiskt finns ett stabilt alternativ till alliansen och jobbaellerdöexpressen?
När blev det så att själva makten blev viktigare än politiken och retoriken viktigare än själva innehållet?
Förra valet är nog kulmen på en utveckling ifrån innehåll till retorik.  Det var ett val som enbart avgjordes på retorisk nivå, inte politisk. Det syns inga ideologier längre inom de politiska leden, ideologi har som solidaritet blivit ord som är fula. Den röda pressen finns knappt längre, det är norrskensflamman som fortfarande lyser där långt uppe i norr, men det är ingen dagspress på det viset. Den når tyvärr inte den stora massan och så länge vi köper press som inte har underbygda artiklar, någorlunda neutrala reportrar och en moral som är aningen högre än gemene man speciellt den gemene man som inte är gemen.
Det går inte att påverka vad tidningarna skriver, säger säkert någon. Jo, det tror jag absolut att det gör. Du gör dina egna val, när du köper tidningen väljer du att läsa det de skriver. Du väljer att betala för det och du väljer också vad som ska stå i nästa upplaga. För du är en marknadskraft och det är sådana tidningarna vänder sig till. Det är väldigt få tidningar som kommer ut t ex bara för papegojor, de har inte så mycket pengar.
Sen kan jag ju personligen tycka att tidningarna har ett större moraliskt ansvar, men det är ändå till syvende och sisdt konsumenten som bestämmer inehållet. För det gäller mig som det gäller alla andra, i min värld alltså - om jag har ett uppdrag så har jag det yttersta moraliska ansvaret. Nej, jag tänker inte använda ordet etik för att det är snyggare och inte så "tantigt". Det är inget fel på moral, så länge den inte finns för sin egen skull. Som allt annat. Du och jag har det yttersta ansvaret för vårt samhälle, det är det som är samhället. Samhället är ingen egen kropp med egna organ, det är du och jag tillsammans med våra medmänniskor.
Jag begriper inte att det kan vara så svårt att förstå. Jo, det blir tyngre att bära livet moraliskt då, men kanske blir det lättare att leva.
Om Juholt har fuskat eller inte? Nej, med mina mått mätt kan jag inte se det. Att köra med "underförstådda regler" är löjligt på den nivån. Det löjliga är inte att han har fyllt i blanketten som han har gjort, eller frågat om det, det löjliga är att blanketten är utformad som den är åt RIKSDAGSMÄNNEN! Det är löjligt, det är fel och det är det stora bedrägeriet. Man har tillgång till statens bästa jurister om man vill och ändå finns det mån för en sådan tolkning. Det ska inte finnas någon sådan mån över huvud taget.
Sen kan jag inte låta bli att tycka att de riksdagsmän som väljer att inte ta de övernattningslägenheter riksdagen står för ska få betala sina övernattningar själva. Det skulle jag få göra om jag skulle delta i någon sjukbildningsutbildning på annan ort. Det är en ganska simpel regel och därigenom ganska idiotsäker. Fast det ska man nu inte vara idiotsäker på...
Här om dagen hängde expressen ut Calle Bildt i någon artikel också om hans oljeaffärer. Självklart tycker jag att det är bra att han granskas och jag kan inte för mitt liv begripa varför andra tidningar inte sätter tänderna i den härvan, speciellt Aftonbladet, om man nu stöttar arbetarna och arbetarrörelsen är det väl där man ska lägga det stora krutet, inte i den egna fickan men det är precis som om det är ok då.  Är det så att man per definition ska ha högre moral om man är röd eller grön? Och om man är blå ska man vara ute och knapra på kanterna. Är det bara jag som ser det så?
Varför är det så att det finns rigorösa regelverk för människor som går på sjukkassa och a-kassa men människor som erhåller andra skattemedel behöver inte bli lika nagelfarda? Vad är skillnaden?
Jo, det förstås. De är mer värda än mig. De har rätt att ha mer frihet för deras pengar är andra skattemedel än de jag lever på.
För övrigt tycker jag att vi ska ha en frivilligskatt också, så de som inte vill ha sitt jobbskatteavdrag ska slippa det...

På frågan om Aftonbladet eller Expressen väljer jag inget. Kvällspressen har fått internetpanik och tror att vi vill ha snabba nyheter istället för underbyggda och intressanta artiklar och dagspressen är inte långt efter.

Så märkligt... 


tisdag 11 oktober 2011

Lika barn leka fest

Nej, det spelar faktiskt inte någon roll om hon heter Juholt, Sahlin eller Reinfeldt.
Det spelar ingen roll vilken färg de bär på sina knappar eller vilken blomma.
Det är faktiskt inte det det handlar om.
Det handlar om moral, etik och att vara sig själv närmast.

Det är en värld jag inte känner igen.

Det har alltid varit så.
Det är bara så.
Du måste lära dig, Lena.
Det bara är så.

Det är ord jag inte vill höra.

Men hör varje dag.
Läser varje dag.
Ser att folk tänker varje dag.
Och med de orden kommer man undan.

Om det bara är så, då behöver ingen göra något.
Om det inte ligger på någons bord behöver man inte ta det förtrasade ordet ansvar i sina armar.

Man behöver faktiskt inte göra ett levandes dugg, för det bara är så.

Nu lever vi på en jord som kippar efter andan.
Bokstavligt talat!
Regnskogarna i Brasilien ska huggas ned i enorma massor.

Fattar inte du att det påverkar din andning så småningom.
Träd producerar SYYREE du andas syyyree!

Det går inte att andas iPad, jag vet för jag har provat.

Ja, men alla gör det ju.
Jag skiter i om ALLA gör det, om alla gör fel tänker jag ändå inte följa dem.
Skulle du hoppa över kanten på ett stup bara för att "alla" gör det?
Nej, jag tänkte väl det.
Men alla skiter i att sortera sopor så då gör du det också.
Alla andra skjuter på varandra så då ska du göra det också?

Man hinner inte.
Det ligger inte på mitt bord.
Men vänta.

Om man inte hinner så är det något fel!!! Någonstans är det fel, och det är troligen inte på dig utan snarare omvärlden och dina egna orimliga krav på dig själv. Eller så har man planerat kass.

Va? Ligger det inte på ditt bord?
Nej, men det ligger på din JORD!
Vår jord.

Den dagen man producerar ätbara sedlar då ska jag försvara kapitalet.
Den dagen alla verkligen ÄR lika kan man försvara hela den kommunistiska idén.
Inget av systemen funkar, kan vi vara överens så långt?
Har vi inte sett det nog?

Det är inte möjligt att ha en tillväxt som ökar exponentiellt hela tiden. Det är inte matematiskt eller ekonomiskt möjligt.

Sen kan det vara något bra med att ha bytespapper, har jag hört men jag är bra på att måla vackra tavlor... Fast det är klart, de blir ju inget värda förrän man dör. Det är så konstnärer blir självförsörjande.

Det är lösa tankar idag.
Det håller dock på att forma sig en plan i hjärnan. En plan om något nytt. Vi måste ha något nytt. Det funkar inte med den politik vi har idag. Det fungerar inte med det styrsystem vi försöker ro i land. Vi måste byta styrsystem. Om ett roder på en båt är trasigt tror man då att man ska kunna måla över det bara för att få det att fungera?

Minns inte var jag hörde eller läste det, men någon ekonom lär ha sagt - Om 200 år kommer ekonomi att betraktas som astrologi gör idag.

Kan det vara något kanske? Pengar är faktiskt inte konkreta, du får säga vad du vill. De fluktuerar i värde och de är värda olika mycket på olika platser, det finns inte det minsta konkret i det.

Och mamma har rätt, de växer inte på träd.

fredag 2 september 2011

Härtill är jag nödd och tvungen

Rosa Luxemburg var en av mina idoler när jag gick i gymnasiet, självklart följer en sådan person med resten av livet också. Det är till henne och de före som jag dedicerar mina tankar och mina ord till. Hela arbetarrörelsens framväxt och liv bygger på de som vågade ta bladet från munnen först, trots den uppenbara risken för fängslande och att förlora sina liv. Jag påstår mig intet på någon punkt föra hennes ord vidare eller göra anspråk på att förstå hennes ursprungliga tankar och åsikter. Det vore förmätet. Däremot göra jag anspråk på att kunna föra vidare ett arv av ett politiskt klimat där mod stod i centrum och inte feghet.

Idag syns det mig faktiskt som om vindarna inte kan bestämma sig åt vilket håll de ska blåsa.

Man svartlistar ip-nummer, man lägger bladet för munnen på medborgare genom att ta bort möjligheten att vara anonym och man skjuter folk på grund av deras åsikter även i Norden. Det är en ohållbar situation, det är att backa. Är vi inte bättre än så? Har vi inte bättre argument än så? Då kommer vi i så fall att ha fler Anders Behring Breivik i vårt knä om några år. Vi kommer att ha camouflerade brunskjortor i vårt knä och vi kommer inte att kunna göra ett dugg åt dem. Det är idag vi måste diskutera, diskutera och åter diskutera. Respektera och bemöta, respektera och bemöta.

Vi har inte rätt att låta våra föregångares liv gå till spillo genom att lägga locket på! Det kokar över då, det vet vi. Vi måste hitta andra sätt.

För mig är det naturliga sättet att undersöka, vad säger de egentligen i sina egna kretsar? Hur använder de orden och hur påverkar det oss andra? Vad är det som gör att deras åsikter de facto har en grogrund här och nu? De är verkligen inte dumma och vi mobbar ut dem som det är nu. Vi ger dem vatten på kvarnen genom att bedriva censurpropaganda. För det är vad tidningarna gör nu. Det finns tekniska funktioner för att förklara för människor vilka regler som gäller på nätet. Det vet jag av egen erfarenhet, jag har varit moderator. Det går att kommunicera med människor men NÅGON måste göra det och inte bara vara intresserade av att plocka hem nästa teknisk vidunder till familjen, eller supa skallen i pyttesmå bitar så fort det blir helg och stå timtal framför spegeln för att förbättra något oförbätterligt. Om vi fortsätter så här så förverkar vi vår rätt att uttala oss, vi måste börja våga diskutera igen, inte bara gömma oss bakom familjen, platt-tv'n ( Jo, jag är avundsjuk, jag älskar teknik...) och nya bilen.

Mina funderingar och tankar brukar fara åt alla håll och kanter, strömlinjeformad är nog det sista man kan kalla dem och jag har lärt mig genom åren att jag tydligen har en förmåga att dra fram det viktiga i mina betraktelser och formulera det jag ser.

Det politiska klimatet nu behöver jag faktiskt hjälpa till med. På 80-talet när jag började bli politisk blåste fortfarande vindarna från 70-talet. Palme var en stark ledare av Sverige och jag kände att jag kunde ägna mig åt att blåsa från andra håll. Just nu känns det tvärt om, politiken behöver mina ord igen, mina tankar och funderingar. Min nya blogg kommer att handla om det, mina tankar, mina funderingar, mina önskningar och ibland idéer på lösningar.

Vad vi än gör så får vi ALDRIG tysta varandra!

Välkommen.

Lena